I dag är det din födelsedag, det är faktiskt 32 år sedan jag blev mamma till dig.Du är min förstfödda och kommer alltid att vara det.
Du skulle bli fotbollsproffs, stridsflygare eller arkeolog - dessutom skulle du ha en drös med barn och några katter.
Det blev inte så och det är inte något att spekulera över - hade inte OM varit hade du säkert blivit allt det där.
Du vet att jag bor bredvid gamla kyrkogården som är väldigt vacker men dit skall jag inte gå trots att jag inte har möjlighet att besöka din grav men det gör din syster och pappa.Jag har varit till din Peters grav nu på morgon med ljus och blommor - gula så klart för det är din älsklingsfärg. Du är med oss överallt men Peters grav känns rätt för mig att gå till så dit går jag. Ibland gör jag det bara för att tänka en stund.
Låt mig höra ditt skratt i vinden ofta - jag saknar dig så, fast du finns i mitt hjärta för alltid.
Din Mamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar