tisdag 7 december 2010

MEN VA F#N ÄR PÅ GÅNG?

Ute är det 20 minusgrader men jag vaknade av att varningssummern på frysboxen ylade - den kan inte hålla kylan på lämplig nivå. Jag skall ringa bovärden så de får kolla boxen med det snaraste. Grannens dag har inte börjat bra heller för hans fru har skrikit och skällt på honom sedan kvart över sju i morse. Hon har en röst som går igenom vilka väggar som helst och hon slutar bara sitt skrikande och skällande för att dra in ny luft.Hon samlar tydligen ihop gamla oförrätter ett par gånger om året och låter det sedan explodera över sin make.Tur att det är så kallt så att hon inte kan ha balkongdörren öppen för då har jag njutit av utskällningen i hemmagjord stereo.

Jag vill inte gå ut men måste göra det ändå för jag har förpliktelser. Änderna och de arma strykarkatterna måste få mat så jag får klä på mig ordentligt när jag går ut med mina kassar med djurfoder. Jag har bakat fågelbröd i långpannor och kryddat det med fiskrens och fläsksvålar. Katterna får Lidls torr och blötfoder.Jag har frågat på de olika affärerna efter bröd till fåglarna men de ger ALLT med sista datum till Stadsmissionen och det är ju behjärtansvärt.

Jag är så trött och väntar på svar från mammografin och på en tid till reumatologen. Det är kallt jäkligt och jag har så förbannat ont i varje led som kan värka. Nu skall jag förbereda julfirande hos bonusbarn, fixa julklappar och se till att vi kommer på rätt tåg i rätt tid på vår resa dit. SJ och jag har faktiskt kunnat samarbeta tidigare så kanske går det bra nu.

Min pappa blir mycket hastigt dement och min mamma allt elakare när hon skäller ut honom för att han inte förstår det hon säger åt honom att göra. Mamma sitter i soffan och skäller på honom och han tittar lite oförstående tillbaka. Mamma vägrar ta hjälp av någon(mer än med städningen)det blir för dyrt. Hon är orubblig med sina ideer.

Kan någon komma förbi och försegla min dörr fram till i april? Jag vill sova jag är så trött. Först går jag ut till djuren sedan går jag i ide. Jag drar täcket över mig och mannen i mitt liv och sedan sover vi i månader - jag är så trött.

5 kommentarer:

  1. Det är gott för poeter att få sova,
    för Granntanter likaså.

    Jag förstår att allt runt dig och i dig mal ner dina krafter så gör så. Vila så mycket du orkar!
    :O)

    SvaraRadera
  2. Åh nej!! Stackars dig!! Stackars din pappa!! Och stackars din mamma!!

    Jag lider med dig och varje steg du tar nu har jag också tagit .. jag kan inte säga i ord vilket medlidande jag har med dig. Det är tungt att bli förälder till sina föräldrar och samtidigt ha ett vårdansvar hemma.

    Det blir så lite utrymme kvar att leva då ..

    SvaraRadera
  3. Jag sover och arbetar på mina änder och kommer att åka ut till mina föräldrar när jag kan. Mamma får inte bli så elak på stackars pappa - han gör så gott han kan efter de förutsättningar han har kvar..Jag har försökt ta hit dem men mamma vägrar komma(det är för dyrt att åka färdtjänst för 50kr trots att jag lovat bjuda på det och middag).Jag lever med djuren just nu och blir förtvivlad när jag ser termometern visa -22 nu och vet att änderna ,kråkorna och måsarna sitter och fryser - och katterna inte att förglömma.De har fått en inredd kartong med gamla filtar. Skall ringa djurskyddet får vi se om någon av katterna kan få det bättre. Men jag är så jäkla trött.

    SvaraRadera
  4. Vad fint det är det du gör för fåglarna och katterna! Och att du orkar när allt annat krånglar. Kanske borde jag också göra ett handtag... De kan ju inte ha det för lätt nu när snön kom så tidigt och kylan med den. Det där brödet får man baka och gömma undan tror jag för jag tror varken jag eller sambon skulle uppskatta det i ottan till frukosten ;)

    SvaraRadera
  5. Brödet luktar så konstigt så det missar ni inte och försöker ta. Senaste delen innehöll fiskbullar som min bortskämda katt och sköldpadda bara nekar att äta. Kattkrakarna är det mest synd om och jag begriper inte hur folk kan skaffa katter i stan och sedan släppa / slänga ut dem när de inte är roliga längre. Avlivning är faktiskt humanare - men det finns de som tycker det är för dyrt. Vidrigt. Jag känner mig som tanten i MARY pOPPINS HON SOM SJÖNG "fEED THE BIRDS" där jag står på Gubbholmen och serverar bröd gryn och fläsksvålar.

    SvaraRadera