söndag 28 februari 2010

Den kära förklädnaden niqab

Niqabens vara eller icke vara har ältats och vridits och vänts på hur många gånger som helts. Nu väntar man på utslag i fallet med "Aila" som inte fick göra sin förskolelärarpraktik iklädd niqab.Det anses som varande diskriminering både etniskt och religiöst i vissa kretsar.
Själv anser jag att det inte är ett plagg som passar i sådana yrken.Barn skall inte skötas av anonyma människor som de inte kan tyda kroppsspråk på och där de inte kan vara säkra på att det är den person de tror i detta klädbylte. Det handlar inte om diskriminering av någon, tycker det bara handlar om sunt förnuft och trygghet för barnen.
S-kvinnornas ordförande Nalin Pekul vill inför (ev)maktskifte att man inte kommer att förbjuda användandet av niqabför de som vill bära det, men att arbetsgivare skall ha rätt att neka arbete för niqabklädda. Man har rätt att kräva att man som anställd följer gällande klädkoder. Hon understryker också att ingenstans i religionen finns kräv på att någon skall bära niqab. Nalin Pekul är själv muslim så hon bör veta.
Nalin kan där emot göra sig skyldig till diskriminering i det sista hon säger men det blir mot de som inte bär niqab."Niqab skall aldrig bäras på banken,i passkontroller och på Posten" - snälla söta har niqabbärare tillgång till Posten? Den är nedlagd för alla andra. Det låter som en förmån för alla niqabare som jag gärna vill ha , men jag vill inte gå förklädd så jag fortsätter att svära och gå på bensinstationen för att få mina paket.

fredag 26 februari 2010

När blir man räknad som välbärgad eller höginkomsttagare ?

Ohly och Sahlin ondgör sig över RUT-avdragen och att det bara är till för välbärgade. När blev s k fattigpensionärer och vanliga arbetarpensionärer så rika det skulle jag vilja veta.Mina föräldrar som är 80+ personer utan sparade medel(de investerade allt de hade i oss barn)använder nu sådana städtjänster en dag i veckan då de får städat - kommunen kan inte ställa upp på samma sätt till dessa två som inte orkar städa riktigt längre.På torsdag förmiddag kommer en glad tjej och städar och gör fint och mamma och pappa betalar 50% av kostnaden tack vare detta RUT-bidrag.
Nu står två företrädare för arbetarepartin och saggar om att det inte kommer till gagn för de som behöver detta avdrag utan det bara gagnar välbärgade. Det vore bra att kliva ut i verkligheten och kolla på de "förmögna". Kanske skall jag bli smickrad på min och mina syskons vägnar men jag vill inte bli uppskattad som en förmögenhet för att jag är mina föräldrars barn.
Mina föräldrar har tagit beslutet att ha städningen via en egenföretagare i städbranschen och de kan det tack vare detta avdrag - ta inte ifrån dem det Sahlin och Ohly! Kalla dem inte heller för förmögna när ni använder det ordet som ett fullt skällsord. Jag blir så arg så jag spricker när man handskas ovarligt med ord i dessa politiska utspel. Jag blir ännu argare när Sahlin och Östros tänker åt mig - om jag får problem med tankeverksamheten så överlämnar jag den till en häst - den har i alla fall större huvud och en trevlig uppsyn.

torsdag 25 februari 2010

I mina samlingar

Anybody samlar på lösenord som man skriver under med när man kommenterar, där är min favorit MUFFLOZ och jag är övertygad om att det är en läskig sjukdom som drabbar mufflonfår. Varför är det ett handikappmärke efter den rutan om det inte gäller just olika sjukdomar.
Jag samlar på googlesöversättningar de är underbara. Där är det rak ordföljd och inget tjafs med finliret. Ett synonymregister är dock nödvändigt när man försöker förstå innehållet på levererade uppgifter.
Jag letade efter en speciell sorts medeltida minnessten i Danmark och var för lat att läsa den engelska versionen på Google. Jag tryckte på översätt och började läsa.Det var inga problem alls att förstå texten men så kom jag till "stenens Chef" - vad är det? Jag blev inte klokare av att läsa vidare så jag började gissa vad det kunde vara. När jag började byta ut ord efter ord med olika synonymer löste det sig äntligen. Det skrevs om stenens nederdel, dess BAS, bas och chef är samma sak i vissa sammanhang. Jag kunde läsa resten av texten sedan.Sådana översättningar gör livet lite roligare och man får använda hjärnan.
Har någon ätit frukten TALLÄPPLE någon gång? Den frukten fick mig också att fundera en stund.Givetvis var det ananas man menade och den serverades slicad och fräsch och jag tog den på att den var slicad( det har jag sett på burkar med det innehållet)

Gåvor och tvångsdonationer till de politiska partierna.

En statlig utredning för 5-6 år sedan ville att alla gåvor till politiska partier skulle redovisas öppet om de var på över 20 000 kr. Alla partier tyckte inte det och jag förstår båda sidorna av det. Om någon ger en stor summa kan misstanken komma att man är ute efter att köpa sig politiskt inflytande. Samtidigt så tycker jag att man inte skall behöva skylta med namnet om man anser sig ha så mycket pengar att man vill lägga dem på ett parti som har en ideologi som tilltalar dem och som man vill stödja. Jag har inga pengar att satsa på något parti och jag är mer än tveksam att satsa dessa ickepengar på politiken. Jag kan på annat sätt kanske bidraga till partiet arbete.
Något jag däremot inte förstår alls är S skenhelighet när de tar emot stora bidrag från LO och det är milijoner som slussas in den vägen. Alla som är med i facket bidrar till S valkampanjer, tänk att varje gång du betalar din fackavgift(som många tycker är så hög)så går en liten del till S och deras valarbete. Numera slipper man i alla fall bli tvångsansluten till det partiet som man blev tidigare - men det är bara cirka 25 år sedan det skedde när man gick in i facket.
Socialdemokraten herr Baylan anser att sättet att skicka pengar från LO till S är en fin gammal folkrörelsetradition och kallar det "fackpolitisk samverkan". Jag vill nästan kalla det stöld eller oriktigt förfogande - hur många fackanslutna vet att en del av fackavgiften går till ett enda partis arbete eller att det överhuvudtaget sker så. Det är inte många trots att Baylan hävdar det. Det sker helt öppet alla vet att det är så. Det är avanserat skitsnack tycker jag. De som lever på marginalerna som alla exempel hos S som Vivi i Bagarmossen och Anita ensamstående med fyra barn i Hallonbergen som vänder åtta gånger på varje krona innan de köper något - de tror inte jag vill bidra med en krona till något utanför familjebudgeten.
Gåvor i all ära men alla skall ha möjlighet att välja om de skall bidra med något eller ej. Det som S håller på med är inte gåvor det är stöld så länge varje individ som betalar sin fackavgift inte är tillfrågad om man är villig att bidra eller inte till det socialdemokratiska partiet. Jag är glad att jag inte längre är med i något fack, jag har nog betalat tillräckligt till ett fack och ett parti jag inte tror på under tidigare år.
Har du kollat nyligen hur mycket du betalar? Om du betalar 1 stackars krona extra i månaden i din fackavgift så blir det 12 kronor om året - inte mycket jag vet men om 1 miljon fackanslutna gör det då blir det genast lite mer. Är du socialdemokrat kan det vara ok och om du vill ge det men annars är det inte det.
" En fin gammal folkrörelsetradition" tar dina pengar utan att du informeras om det. Det är inte särskilt fint tycker jag och absolut inte demokratiskt.

onsdag 24 februari 2010

Vart har mina karlar tagit vägen?

Dom har hela tiden funnits där, dessa mogna män som hela tiden åldrats med behag. Inga överbyggda muskelberg utan tjusiga mogna män med det lilla extra? De klädde i vad som helst och rörde sig med grace och nu är dom bara borta.
Hallå Dressman vart är de där tjusiga karlarna med DET , Pondus och ett utseende som man kunde applicera på män i sin omgivning - borta bara borta. Är ni medvetna om att min böjelse för tvkanalerna med reklam har gått från minimal till noll. Hur kan ni ersätta karlar med Kendockor utan att meddela era kvinnliga tittare. Ni har gjort en grov tabbe för ni vet väl att de flesta fruar står för sin makes klädinköp.
Nu har ni fått en tumme ner av mig som är bergfast och sedan vill jag ha reda på skillnaden på materialet "äkta cotton" eller "fin mjuk bomull". Plaggen som fanns i den sista reklamen var i dessa material. Dessutom så trodde jag att pike var ett sätt att sticka ett strechtyg. Jag skall inte köpa något mer på Dressman i alla fall där man bara tar bort min ögonfröjd i reklamen

tisdag 23 februari 2010

Är det någon som känner en kapitalist?

När man läser andra blogginlägg på till exempel på AB-blogggen så förvånas jag över en massa saker. Nu i dagarna så ondgörs många över kapitalister och deras utsugning av välfärden och allt som kan gå åt helsefyr gör det på grund av kapitalisterna i vårt samhälle. Har alltid trott att en kapitalist är någon som har kapital , men hade ingen aning att de var så ondskefulla varelser så jag slog upp i ett uppslagsverk vad en kapitalist är. Enligt den nya NE beskrivs kapitalisten så här:Kapitalist, ägare av produktionsmedlen. Kapitalism, ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig företrädesvis i privat ägo och där produktionen regleras av marknadskrafterna. Det är den information som jag får men ingenstans står det något om hur ondskefull och djävulsk kapitalisten är men jag kan ha missuppfattat något av det fina i kråksången.
Det som nu bekymrar mig är att enligt vissa uppgiftslämnare i bloggosfären så är kapitalisten = moderat och därmed har denne i princip förverkat sin rätt att leva så eländig är Kapitalist/Moderaten.
Jag borde troligen taga mig själv av daga ett sådant eländigt kryp som jag är - jag är moderat med både arbetar- och invandrarbakgrund. Jag är kanske inte äkta för hur jag än letar så hittar jag inte något kapital eller produktionsmedel i min bostad. Jag har precis betalat månadens räkningar och det blev bra för det finns 750 kronor över som skall räcka till 18 mars då gubbens pension kommer. Vi reder oss och det finns mat i frysen men det där kapitalet lyser med sin frånvaro.
Jag förstår inte att man kan uppbringa ett sådant hat mot människor på grund av deras partifärg och att man skall göra de med "fel" partifärg till syndabockar och spottkoppar är ännu värre.
Jag är säkert konstig men de flesta av mina vänner har jag ingen aning om vilket parti de tillhör eller om de hör hemma någonstans politiskt - det är oväsentligt för mig de är vänner och släktingar och vi sitter inte och diskuterar politik det första vi gör när vi ses. Vi umgås och ingen tar heder och ära av den andre för att man inte tycker lika.
På bloggen kan man ta äran av människor som man satt en politisk etikett på eller som man brännmärkt som kapitalist.
Nu undrar jag hur många av er som skriver i detta ämne som verkligen känner en moderat/kapitalist personligen och kan gå i godo för att h*n finns och verkligen är beskaffad på detta hemska sätt.Det vore intressant att få skåda denne djävul live och jag väntar ivrigt på att få möta honom.

Min modiga måg

Herr Johansson som är gift med min dotter Den Vackra Fru Johansson blev av med sitt arbete i somras på grund av personalnedskärningar. Han har arbetat med allt möjligt sedan dess och inte gått arbetslös en dag för han har tagit vilka påhugg som helst. Han har satt upp stängsel, röjt skog och byggt bussar. Nu har han tagit tag i det värsta och utför snöskottning på tak åt kommunen, företag och privatpersoner.Han är säsongsanställd av ett takläggningsföretag och har hur mycket arbete som helst.Tjocka kläder och stadig sele håller företaget med så det är inget problem. Han får risktillägg för sitt tunga och farliga arbete och det skall han absolut ha - mågen har en svaghet nämligen - han får svindel om trottoarkanterna är för höga.Att stå på ett fabrikstak eller på en idrottshall är jättestarkt gjort när man känner så.Att kunna arbeta så och våga utmana sig själv, det är modigt tycker jag hans svärmor.

söndag 21 februari 2010

Traumatiska upplevelser för Surögda Ester

Surögda Ester vår husgud och innekatt har haft en fruktansvärd upplevelse. På de åtta år vi haft henne har hon varit ute tre gånger och två gånger i sele.Hon har aldrig varit ute i snö och kyla sedan hon kom till oss via katthjälpen.
Efter ett dygn med intensiv soffidrott så behövdes friska vindar i lägenheten så jag öppnade balkongdörren för att vädra. Ester som satt på fönsterbrädan tog ett elegant språng ut i det vita - och kalla. Stackars kattskrälle, hon försökte vända i luften och sedan ta sig in i värmen på en tass och svansen. Hon var varken elegant eller kaxig bara rädd när hon tog ett språng in och landade på magen och nosen.
Efter att ha värmt sig i fyra timmar på modemet till trådlösa bredbandet finns det hopp om livet för henne tror vi . Hon har nådigt mottagit lite basturökt skinka och jag har också lovat att hon skall underrättas om snö finns på balkongen och om det är så kallt som -18 grader.
Vi fjäskar och står i och hoppas att vi blir förlåtna. Det är märkligt att bo ihop med en äkta huskatt av innevarianten.Vi får nog stanna - vi blir nog förlåtna till slut - men vi får nog skärpa oss.

Stackars gamle man

I Örebro sitter en 83-årig man häktad. För många år sedan hade han och hans hustru lovat varandra att kom den dag då de inte klarade av att leva tillsammans på grund av sjukdom så skulle de gemensamt begå självmord.Hustrun har varit sjuk och dement länge och situationen har blivit ohållbar. I onsdagskväll gav mannen sin fru 20 sömntabletter som han skaffat men ångrade sig och fick henne att kräkas upp dem igen. På morgonen kom hemtjänsten och han berättade för dem vad han gjort. Den gamle mannen sitter häktad anklagad för mordförsök och han erkänt allt. Den dementa frun ligger på sjukhus utom all fara och utan några skador efter tablettintaget.
Hur kan det bli så här? Ser ingen eller vill ingen se? Hemtjänsten kan de inte ha sett att den gamle mannen sviktade, och hur blir hans framtid.
Jag tycker inte någon skall ha rätt att ta någons liv så jag tänker inte resa frågor om dödshjälp och dess berättigande, mitt hjärta blöder bara för denna stackars desperata farbror - vad skall det bli av honom? Mördare för kärlekens skull. Var fanns alla runt omkring - det berömda skyddsnätet ,släkt,vänner, grannar hemtjänst. Någon måste ha sett något tycker jag.Ingen skall behöva bli så desperat utan att någon slår larm ,som den gamle man blev - INGEN.

lördag 20 februari 2010

Äkta känslor

Tänk att se en expertkommentator gråta så mycket över en laginsats så att han inte kan kommentera. Därefter får man se någon bli så lycklig över att han själv blivit trea på sin egen insats plus kompisarnas helhjärtade uppbackning. När en av lagkompisarna blir segrare och han som ramlat kommer in på tionde plats och känner sig som en segrare - då är det härlig sport.
När den alpina stjärnan talar om att hon är sur och grining och vägrar att hitta bortförklaringar till att hon hamnade utanför tio-i-topp, utan tvärtom talar om hur bra det kändes när hon provåkte på morgonen då är det också ärlig , härlig sport.
När svenska curlingdamerna som var oövervinnerliga inte klarade av ryska motståndarna då var det också härlig ärlig sport.
Så mycket varma härliga människor det finns inom sporten, så roligt att följa dem och själv glädjas. Så fantastiskt duktiga de är, vilka bragder de utför. De runt omkring är ju enorma de också som servicemän och ledare. Det är roligt att höra en segrare skrika :"Vilka perfekta skidor du tog fram åt mig"där han står i målfållan.
Vi har bjudits på fina tävlingar hit tills och det blir säkert fler med en sådan trupp och jag ser fram mot fler sömnlösa nätter i deras sällskap.
Jag har bara en liten undran - vem fasen har tagit fram de extremt fula grisskära borstarna åt curlingdamerna? Skämmes tamefan!

Min måg herr Johansson

Jag är en lyckligt lottad människa som har min familj. Jag är extra lycklig över min dotter Den Vackra Fru Johanssons val av man, och den pärla hon slog klorna i och införlivade i familjen. Trevlig, varm och med ett hjärta av guld lyser han upp livet för främst min dotter men också resten av omgivningen. Fredag morgon kom han förbi med diskmasin till oss för att sedan genast vända hem igen. Orten han och dottern bor på tillhör en större kommun men det är tre mil dit så all service kommer först i tredje eller fjärde hand till den orten.Snöröjningen är inte prioriterad där oavsett hur många ensamma åldringar som bor ensamma i stugor vid enskilda små skogsvägar.
Sedan han kom hem har han och hans far kört ideell snöröjning för alla gamla som bor runt om i bygden. Hemtjänsten kommer fram och de äldre kommer ut tack vare dessa fina karlar. Mågen förklarar sitt arbete med att det är tack vare alla de gamla som nu sitter i sina stugor som han och hans generation har det så bra så det är naturligt att göra som han gör. Han betalar av en tacksamhetsskuld till de som banade väg åt honom ut i livet.Nu banar mågen väg åt alla gamla i den glesbygd han bor i.
En man med en liten liten traktor och ett stort hjärta - han är den enda som är värd min dotter - de är värda varann.
PS. Dotterns svärföräldrar skall ha en eloge också -det är de som fostrat sin son till den han blivit. Svärföräldrarna är toppen och vi har haft tur med våra ungar.

fredag 19 februari 2010

Vad då göra om?

Elisabet Höglund skall visst göra nystart i ett förprogram i TV4 där man sysslar med att laga mat och ha någon kändis eller pseudosådan på besök. Som alla lättviktsprogram och tidningar så har man med en punkt som heter "Gör om mig", Elisabet Höglund skall ha nekat att ställa upp att omändras med Botox. Det hedrar henne att hon nekade, tycker jag.
Jag har slutat att titta på sådana inslag liksom att jag bläddrar förbi tidningarnas reportage i samma anda.
Varför skulle jag eller någon annan bli omgjord - duger vi inte som vi är? Jag blir bara irriterad på detta sätt att tala om för mig eller någon annan du är inte bra som du är och du klär dig inte acceptabelt.
Den tvkanal eller tidning som däremot börjar med "Framhäv mig och sätt focus på mina förtjusande fördelar"kommer jag att genast bli mer intresserad av. Vi är fantastiska och tjusiga varelser allihopa så låt oss glittra ikapp. Vi duger som vi är oavsett utseende o ålder, men hjälp oss att visa det - nu och här.

torsdag 18 februari 2010

Hur ofta använder du din spikmatta - vilka av dina sjukdomar har den botat ?

Årets julklapp blev en bit plast med vassa nabbar som enligt reklamen botade allt från nageltrång till cancer. Dessa påståenden resulterade i många många anmärkningar mot företaget som sålde dem. Inget kunde dock hindra den försäljningssucce' som man gjorde med "spikmattorna". Bloggar ,insändarsidor och vanliga tidningsartiklar visste att berätta om alla fantastiska under som skedde med mattornas ägare när de låg på dem. Invändningar betraktades nästan som att svära i kyrkan och tvivlare stämplades som fega bakåtsträvare.
Jag har inte fått tanken att frivilligt utsätta mig för smärta av vassa plastklor i min lekamen aldrig på tiden .Jag har dessutom psoriasis som inte skall rispas i onödan,den gör att huden är skör och tunn av cortisonsalvorna jag använder. Jag har fått förslag att i alla fall pröva för "det skadar inte att testa", men jag har nekat i sten.
Vart tog alla julklappsmattor vägen, och de som köptes innan julen? Ingen pratar spikmatta längre och för någon vecka såg jag en butik där man hade spikmattor i en fyndkorg. Priset var 20% av julpriset men det var ingen rusning precis.
Finns det en himmel för spikmattor eller dväljs de numer i skärselden med gamla bakmaskiner? Jag har inget svar men jag vet att en blev uppeldad trots att det inte var en bra miljömässig destruktion. Ägaren hade utan att märka det punkterat en liten finne på ryggen med en matttnabb och fick en efter det bölder över kroppen som var svårbotade. Han och hans läkare är övertygade att det beror på mattan.
Frågan är ändå fri och jag är nyfiken: Hur många använder sin matta regelbundet och vad har den botat hos er?

onsdag 17 februari 2010

Ideellt arbete

Röda Korsets och dess ordförande är i blåsväder på grund av ersättningar och löner. På nittiotalet var den likadant uppbyggd och jag arbetade ideellt på en Kupanbutik med försäljning, sortering,packetering, tvätt och lagning av skänkta saker.Föreståndaren var lönebidragsanställd och vi andra var där för att vi ville göra en insats för Röda Korset. En kvinna från flyktingförläggning var placerad där som sömmerska för att hon skulle få sin dagpenning utbetald av migrationsverket. Hon var fantastisk på sömnad och utnyttjades hårt av RKs länskonsulent som lät henne sy upp allt man kan tänka sig i hemtextilier till konsulentens hem. Hon hade inte betalt för det men ville inte att vi skulle klaga då hon var så rädd att inte få stanna i Sverige. Det kändes aldrig bra att jobba där efter det och i synnerhet när konsulenten vid sina besök mer eller mindre krävde att man skulle ta till sig mera arbetstid "för den goda sakens skull".Jag ville inte lägga mer av min tid än de 16 timmar jag redan lade i veckan, eller till och med betala för det kaffe jag haft med mig själv en gång till i fikarummet så jag slutade. Jag hade dåligt samvete länge för att jag inte ställde upp men mest över de två systrarna(över 80 båda två) som troligen fick ta min arbetstid också.
Studenter har det så dåligt ställt och de har inte möbler eller något annat hör man i debatten. Varför vill inte någon ha mitt fina glasbord då kan man undra. Jag har efter senaste flytten inte plats med bordet om jag inte ställer det i hallen och inför kombinerat höjd o längdhopp för alla som vill in i lägenheten. Vi kan också ställa det i dubbelsängen men det ser inte snyggt ut och trång blir det också. Universitetets anslagstavlor har fått lappar uppsatta där jag skänker bort detta praktiskt taget nya bord. Jag har annonserat på intranätet men nu har jag tröttnat så på måndag kommer man från Gengåvan, en organisation från olika kyrkliga organisationer samt Erikshjälpen. Där kan köpa detta bord för en billig penning. Skall bli skönt om någon vill ha detta fina bord billigt istället för gratis. Att få gratis utgår de flesta från att det är något fel på gåvan och nu är jag trött på att få tigga om att få skänka bort något.

tisdag 16 februari 2010

Sextrakasserier och teater

Att kvinnliga skådespelerskor blir utsatta för '>sexuella trakasserier, får anbud och påtryckningar om att "ställa upp" för roller och karriär skull tycks vara allom känt i teaterkretsar. Några äldre aktriser förnekar att så är fallet men i övrigt håller man med. Tomas Bolme som är teaterfackets ordförande i Sverige uttalar sig också om att det är så.
MEN HALLÅ - Har jag missat något nu? Jag trodde att fackliga företrädare skulle gripa tag i sådana här saker, nog har man väl facket till det? Om den facklige företrädaren vet om och även finns mitt i missförhållandet så trodde jag att h*n skulle ingripa det anser jag vara en självklarhet -men jag har väl fel som vanligt. Facket i teatervärlden är nog lika värdelöst som i övriga världen men de är väl "ideellt" arbetande också och att inte vilja se kanske är en merit i det arbetet.

måndag 15 februari 2010

Tehuva?

Har ni sett något från OS än? Jag var som yngre inne på att bli arkeolog eller formgivare(designer hette så då) - jag blev inget av detta. Jag försökte göra snygga tehuvor åt släktens alla tekannor men mormor grusade mina drömmar om att bli berömd med denna innovation då hon konstaterade att värme inte hölls kvar av ett grovvirkat nät oavsett om det var i ylle eller ej.
Någon har stulit min ide' jag vet det nu och det var synd jag inte märkesskyddade modellen för då hade jag blivit rik nu -alla i svenska OS-laget har min ide' på sig, det kallas mössa nu. Det enda som skiljer svenska OS-byn från smurfbyn är att svenskarna har en gul rand på sina luvor men det saknar smurfarna.

söndag 14 februari 2010

SJ borde vara mer rädd om sin personal

Vi åkte till Alingsås med tåg, ett sätt att färdas som är utmärkt om man är införstådd med att SJ inte är beredd på årstidväxlingar och väderomslag. Vi hade platser i vagn nr 14 platserna 23 0ch 24. Vagnen hittade vi raskt men inte sittplatserna. Vi tog några andra platser och sedan fick vi förklaring av personalen att vagn 14 inte fanns utan att vi befann oss i vagn 15 trots att den var markerad med 14 som utgått på grund av materialfel. Jag tyckte att det var lite förvirrat men det var den förklaring som tågvärdinnan fått order att förmedla.
Våra förbokade platser fanns inte eftersom vagnen inte fanns men det det gick bra att sätta sig där man själv fann det gott i vagn 15 som hette vagn 14 och vi åkte bra där vi satt så problemet var inte stort för oss alls.
Det måste vara mycket frustrerande att vara tågvärd under denna vinter där krångel är kutym - passagerares missnöje går ut över den första i en organisation man möter - i detta fallet tågvärdarna. De finns där när man blåfrusen klättrar ombord efter att ha väntat in ett försenat tåg eller om inte vagnen i tågsetet finns med och tyvärr skäller man på dem.
SJ har trevlig personal och man borde försöka tänka på att de rår inte för allt krångel och de gör ett enastående jobb. Jag skall försöka att inte gnälla(gjorde det inte igår) jag skall ringa huvudkontoret i fortsättningen eller mejla - killarna och tjejerna på tågen gör sitt jobb och de gör det bra.

torsdag 11 februari 2010

Störningar i mitt artistiska utövande

Har arbetat hela förmiddagen och det var proffs jag arbetade för. De visste vad de ville ha och jag levererade.
Det är inga problem att vara konstnärsmodell och när man lärt sig vad olika poser har för namn är det ännu lättare. Dock är det alldeles förgjort när annat stör och det är nästan omöjligt att stå ut. När man står i en contrapost pose och skall stå så i 10 minuter då är det vidrigt när det plötsligt börjar klia något fasansfullt i ena armhålan efter 2 stackars minuter. Det går inte att klia sig eller försöka tänka bort klåda som får gigantiska mått där man står orörlig. Att kanske byta fot eller ändra balansen var lika otänkbart. När klådan var det enda som fanns i mitt huvud och jag var på sammanbrottets gräns kom jag att tänka på ett trick som någon yogamänniska lärt ut. Man förflyttar fokus från något irriterande genom någon liten rörelse på annat ställe på kroppen.
Utan att någon märkte det så började jag sakta stretcha höger stortå. Först sträckte jag ut den så långt det gick och sedan drog jag ihop den igen. Det funkade perfekt och när tiden gått så hade klådan försvunnit.
Nu är jag hemma , jag har fått träningsvärk i en stortå där jag redan tidigare har artritont men jag kan en ny sak - jag kan flytta fokus.

tisdag 9 februari 2010

Vårdval?

Den 1 mars skall vi här i Värmland göra vårdval, det vill säga en del vårdcentraler kommer att drivas av företag som är nybildade eller genom sådana företag som Praktikertjänst. Vi som har en "husdoktor" sedan tidigare på en vårdcentral måste se upp och hänga med nu - skall din vårdcentral bli kvar, blir din doktor kvar där då och får och vill du fortsätta gå hos din gamla läkare. Vårt röda landsting säljer ut vårdcentralerna för att det blir för dyrt att driva dem och nya ägare är oftast gammal personal som presenterat ett bra koncept hur man skall driva vården vidare.
Problemet nu är att det är väldigt dålig information hur detta "vårdval" skall genomföras. och hur man gör för att få behålla sin läkare. Vi har samma läkare och har haft i åtta år - henne har vi haft från den tiden då man gick dit med stukad fot eller ont i halsen, till att nu vara en spindel i nätet när det gäller makens sjukdomar. Det är hon som ordnar kontakterna med sjukvårdens specialistområden som neurologi , psykiatri eller öron,näsa ,hals när hans sväljförmåga krånglar. Hon är toppen, känner oss väl och man behöver inte ta allt från början när man kommer dit.
Om cirka tre veckor skall vi välja läkare och det skall ske fort, våra läkare som skall öppna eget får inte värva sina gamla patienter eller sätta upp oss på en väntelista. Den vårdcentral som vi går till nu och där vår läkare finns blir kvar och allt skall vara som förr utom att driften blir privat och landstinget köper vården där.
Vårdcentralens läkare är fulltecknade med patienter och det finns ingen där som man som har ledigt för listning i nuläget. Vår läkare är populär, vi vill inte ha någon annan ,men vi måste göra ett aktivt omval efter 1 mars för att få behålla henne. Jag får ont i magen när jag tänker på denna listning, ändå har jag tillgång till information via landstingets hemsida och det är där jag skall lista mig och mannen i mitt liv snabbt som ögat efter månadsskiftet. Tänk om det inte går? Tänk om listan blir full direkt eller jag får datakrångel, vad gör jag då? Skall jag behöva vara så hemsk att jag hoppas på att alla gamla som inte har datortillgång eller blivit informerade kommer att missa sin listning och vi därför kan få plats medan de blir utan listning.
Sättet känns inte bra alls men det skall vara så för att kapitalet inte skall få styra säger landstingstoppen (S) - men hallå! Vilka sålde ut vården på vårdcentralen för att de inte hade råd att driva den men ändå enligt lag skall tillhandahålla den och löste det så här? Det var så klart S med hjälp av V och MP och det lokala Sjukvårdspartiet. Jag vill ha stor rejäl upplysning! Jag vill att vår läkare skall få informera mera . Jag vill behålla VÅR läkare i fortsättningen för vår trygghets skull. Jag vill inte oroa mig för att få träffa någon ny läkare och börja om från början.
Jag vill inte ha dåligt samvete för att vi blir listade hos vår läkare för att någon annan har missat eller inte vetat om vad som skall ske (ingen skall bli utan möjlighet att träffa en läkare men den specielle husläkaren gäller inte sedan) då de inte har tillgång till informationskanaler på samma sätt.
Jag vill inte ha ett landsting - inte som Värmlands läns landsting - ett landsting där inte vanlig sjukvårdslag gäller - bara djungelns lag. Vem skall se till att de svagas rättigheter skall tillgodoses och hur skall den enskilde agera för att må gott med sig själv och samvetet när det är så här? Jag vet inte men vill veta. Jag mår dåligt av att leva efter djungelns lag även om det är enda sättet att överleva. Upplys mig hur jag skall göra!

måndag 8 februari 2010

Att ta tag i saker som legat

Nu i kväll tog jag fram lådan som följt mig i fyra flyttar som jag inte orkat gå igenom förr. Lådan med smycken och minnen efter min dotter - Flickan som är ett skratt i vinden. Henne örhängen och berlocker gjorde jag rena och sorterade så kan jag ge dem till hennes syster, de ska inte längre ligga i en låda i garderoben. Där fanns hennes smycke hon fick som Lucia,hennes kors som morfar gav henne till konfirmationen och många många andra saker, som jag kunde förknippa med olika tillfällen i hennes korta liv.
Under alla smycken låg ett brev i ett kuvert med hennes namn - det läste jag aldrig - och ett litet kort med en soluppgång. "Det är vi för alltid, du och jag", Det var undertecknat med ditt namn -Peter.
Älskade du, jag vet att det är ni för alltid, du såg till så ni fick varandra. Ni skrattar tillsammans i vinden för alltid.
När våren gör att tjälen går ur marken skall jag gräva ner ditt kort vid min dotters gravsten som en hälsning. Den blir en hälsning att jag vet att det blev ni två.

söndag 7 februari 2010

Trött tröttare tröttast

Trött så jag ser stjärnor och av maken ansedd som synnerligen otrevlig och en som alltid kräver att få sin vilja igenom. För några dagar sedan köpte vi en dvd-spelare jag inte vill ha ,till ett pris som var tre gånger högre än vad vi tänkt oss från början. Den är hopkopplad på rätt sätt med TVn men nu gäller det inställningen. Jag har försökt hur många gånger som helst men det funkar inte trots att jag läser bruksanvisningen ,gör om och provar igen. Jag gråter men det hjälper inte och det är över situationen, makens sjukdom och livets jävligheter som jag gör det.
Krånglet är diagnosticerat som orsakat av min negativitet och oförskämdhet mot honom. Mannen i mitt liv har vänt på dygnet och dessutom infört långpass av vakenhet.
Tjuo minuter i ett i natt ville han bli klippt men jag vill sova och föreslog en annan tidpunkt. Efter trettiosex vakna timmar där han använt stora delar att grubbla över dvdn och min inställning och mitt sätt mot honom så sover han äntligen. Vet inte om jag orkar att väcka honom till kl.16.00 då han vill se sonens ishockeymatch i datorn. men det är nog bäst att göra det så han inte tror att jag låter bli för att vara elak. Chansen finns också att gubben min kanske sover i natt om jag väcker honom till matchen. Jag vet att jag skall ringa vår doktor i morgon i alla fall - så kan vi båda få det lite lugnare. Nu skall jag stänga av dvdn som inte vi kan använda än och sedan skall jag ta en powernap tills någon kvart innan matchen. Natti

lördag 6 februari 2010

Tryggare kan ingen vara. . .

Mina föräldrar har varit gifta i sextio år. De byggde sitt slott som var ett egnahem i tegel på 69 kvm med en stor trädgård för att ge oss fem barn en trygg uppväxt. Pappa arbetade skift på bruket och mamma skötte hemmet och barnen dessutom arbetade hon extra som festkokerska.
En natt när jag omkring 8-9 år fick vi en storasyster. Hon var i tidig tonår, hennes mamma hade begravts dagen innan efter att ha förlorat sin kamp mot "blodkräftan" och hon hade blivit våldtagen av sin styvfar denna natt. Hennes mamma och min mamma kom från samma norrländska område och hade därför umgåtts en del och det var mamma som bakat och kokat till begravningen. Min syster hade gått barfota i natten till mina föräldrar nästan sju kilometer för att hon tyckte de var så snälla. Våldtäkten tystades ner, min syster skulle utredas på barnpsyk och sedan få åka till ett så kallat flickhem då hon vägrade återvända till sitt gamla hem.
Min syster bodde kvar hos oss till hon som 18-åring flyttade till England (efter att mina föräldrar givit sitt skriftliga tillstånd till det.
Under hela min uppväxt och även efter att jag flyttat hemifrån fick jag nya "akuta" syskon. Min mamma tog emot barn som behövde det här och nu och ofta var det bara ett telefonsamtal som varslade om att ett barn var i antågande.Många gånger stod det en socialassistent på trappan med ett barn på armen. En budbärare från Moder Svea och Fader Staten som skulle skyddas och tas om hand av mina föräldrar och min mamma i första hand. Familjehem som nu finns fanns inte och ersättningen var i paritet för ett barnbidrag, kläder och annan utrustning köptes på socialrekvisition på speciellt anvisade butiker. Min mamma nekade i sten att köpa den vägen, hon sydde kläder åt hela unghögen för att hennes barn inte skulle ha "soc-stigmatat" på sig. Vi såg nog ut som barnen i Sound of Music, jag vet eller kommer inte ihåg längre.
Mamma och pappa har gjort det bra och har rätt att känna sig nöja och det är en fröjd att vara på kalas för vår släkt är stor och bullrig och lite stökig.
För ca tio år sedan sålde mina föräldrar huset och skaffade en lägenhet i ett servicehus med så kallat trygghetsboende. Det har inneburit att de kan slippa tråkiga saker som tvätt och städning om de vill och betalar för det som tillval på hyran. Först valde de till städningen för att den är tråkig och sedan blev det tvätten efter att pappa utan att sortera kört en maskin på 90 grader.
Kommunens hemtjänst har sin lokal och personal i huset och skall användas om man har beviljats bistånd.
För några veckor sedan använde mamma inte rollatorn när hon gick från rummet till köket, hon höll i dörrkarmen istället, hon halkade föll och bröt foten. Foten är omplåstrad enligt konstens alla regler, min mamma är hemma och hon får och kan inte stödja på foten och hon lider av en massa krämpor som benskörhet och annat som gör läkningsprocessen lång.Hemtjänst är beviljad med allt vad det innebär och personalen är hur snäll som helst. Det är dock ett "litet" problem som inte kan åtgärdas. Min mamma måste kissa på natten och det sker någon gång vid klockan två.
Hemtjänsten kan inte komma för lite "kiss" så mamma har fått en blöja modell stor i trosorna och ett stort liggunderlag. Hon har fått försäkringar om att det inte känns att kissa i blöjan, att ytskiktet är torrt mot huden och att det inte kommer något i hennes säng. Allt var felaktigt och min mamma gråter. Pappa har varit och köpt ett plastbäcken och har försökt hjälpa henne upp på det och han har till och med försökt dra henne i rullstol till toalett men inte orkat. Min mamma känner sig otrygg,gråter och tycker hon luktar kiss. Min pappa gråter och lider av att inte kunna "hjälpa sin vackra flicka"som han fortfarande kallar vår mamma. Hemtjänten kan inte kringgå sina bestämmelser, kommunens biståndsbedömare har tagit time-out för att hon bemöts med ständiga krav från alla och vi syskon har arbetat ut ett beredskapsschema för att vår mor skall få kissa utan blöja. Vi tar en natt var på vår mamma och pappas soffa och hjälper henne till toaletten och kanske kan vi ge henne henns egen trygghet tillbaka och det samma till vår far. De måste få sova lugnt tryggt och utan oro - utan att behöva bedövas av medicinering . De har rätt att få hjälp med en så enkel sak som att få kissa på vanligt sätt och var hemtjänstens direktiv om nattkissning kommer från vill vi syskon ha svar på. Nu löser vi våra föräldrars trygghetsbehov som de gjorde för oss, det är inte för mycket begärt och vi gnäller inte.
Jag undrar bara en sak och jag gör det med Plus-Sverkers ord: Ska det va på det här viset?

fredag 5 februari 2010

>Kommentarerna till förra inlägget

Jag har tryckt på någon knapp så ni kunde inte kommentera där men skriv ev sådana här.

Röda mattan är utrullad - Välkommen kära vänner.

Oj vad snärjigt med att komma i ordning, kocken har arbetat hela natten och jag har fejat och haft mig. Tyvärr har jag ett litet problem som säkert löser sig: en del av underhållningen har rymt. Han heter Bo A Constrictor är 3 meter lång och jättekramig - hade tänkt mig lite ormdans framåt kvällen, så jag hoppas att han kommer tillrätta. Vi skall iaf ha det hur kul som helst - idag blir det fredagsmys med ormdans och resten av helgen blir det spontana små workshops (superinne)och överraskningar hela tiden. Kör så det ryker. - Hallå fyrverkeriet är till i kväll och skall inte avfyras inomhus! Nåja vad skulle jag med ögonbryn till ,finns säkert nya i plast i trevlig färg. Jag har dörren öppen stig på alla som vill.

tisdag 2 februari 2010

Jag har flyttat

Jag kan ,jag kan,jag kan! Nu gäller det att få tag i en inredningsarkitekt på stört för nu skall det bli klart för inflyttningsfest -glitter och glamour och min skönhet skall dra folket hit.Välkomna alla ni som vill!