De som känner mig förundras över att jag verkligen föddes på samma sjukhus som min mamma lades in på att föda. Jag saknar och har alltid saknat lokal- och orienteringssinne. Så vitt jag vet kan jag utan svårighet gå vilse i en liten hiss - en ganska unik förmåga (förlåt, det skall vara oförmåga).Troligen skulle jag beviljas ledsagare via kommunen om jag(eller mannen i mitt liv)ansökte om det.Otaliga är de gånger jag på garanterat nykter kaluv cyklat eller gått vilse i min egen hemstad eller tappat bort en parkerad hyrbil.
I Åmål som är en mycket liten ort finns ett talspråk som lyder:"En nesa för mig men en ära för staden,sa Edgren när han gick vilse i Åmål". Jag vet hur det känns så jag hyser stor medkänlsa med Edgren.
Under min realskoletid blev jag skolmästare i orientering något som fick gymnastikdirektör Vilda Vera att försöka anklaga mig för fusk.Hon visste mycket väl om mina brister men det föll på sin egen orimlighet. Jag hade kontrollerna inprickade rätt men att jag genat sista biten simmande för att unvika en livsfarlig ko det syntes inte på kartan.Jag blev väldigt sjuk efteråt för jag fick cykla hem en halvmil i kalla blöta kläder i slutet av april.Den tämligen fula plaketten finns än i mina gömmor.
Idag kom en avi med posten om paket som fanns att hämta på Konsum, avsändare var favoritsvågern.Familjerådet enades om att jag/vi glömt något när vi var där sist fast jag tvivlade på att han skulle skicka vidare en halvtömd tandkrämstub eller några gamla strumpor.
Spänningen var olidlig när jag öppnade det hämtade paketet och 'TADAM-TIDDELEDI' jag har fått en GPS!Underbara okända platser kommer att upptäckas nästa gång jag hyr en bil det vet jag. En co-driver som min man och en GPS blir en osviklig kombination men jag tänker köra GPSen ljudlöst. Om jag och den luggslitne riddaren grälar om hastighet, riktning eller vägval vill jag intge ha en näbbig GPS som lägger sig i hur och var jag kör det vet jag säkert.
Tack Börje-raring det var en jättefin present och jag lovar skicka kort från våra resor vart vi än hamnar,även om vi får posta dem med asbestvantar på nävarna.
Maken tror att tekniska prylar är grabbleksaker så han kommer nog att ha instruktionsfoldern som kvällslektyr.Livet är ett riktigt äventyr inte sant?
Nu får även du chansen att med GPS:ens hjälp gå vilse i Åmål ... om den inte innan dess lyckats leda dig ut på okända vägar i Ovisshetens Träsk.
SvaraRaderaJag börjar med att villa bort mig i hemmiljön först som en övning.
SvaraRadera