Jag har gjort min Almedalsdebut i år - Jimmie Åkesson gjorde sin förra året, men det talet såg och hörde jag via tv då. Jag har suttit på mitt rum och försökte få ner mitt nära världsrekordaktiga blodtryck. Genom att andas långsamt och sakta gnaga i mig tre stora fodermorötter nedsköljda med buteljerat gratisvatten så fungerar jag igen med styrfart.
Vad har då varit positivt med min dag (man skall visst portionera ut bedömningar med lite socker i början) i Visby och Almedalsupptakten?
När jag sökte bloggplatsen
H12 så hamnade jag på Hästgatan 12 där en fantastiskt trevlig vakt hjälpte mig att hitta rätt på den för i år nya platsen.
Då alla bankomater var tömda på pengar idag och den sista bankomaten dessutom åt upp bankkortet för mig så räddades jag från svältdöden genom att företaget(?) Ryftes byggt en morotspyramid vid Hamnplan som jag försåg mig ur. Samhall hade vänligheten att dela ut reklamvatten som jag tacksamt tog emot.
Affischerna med Jimmie Åkesson var mycket vackra och stylade till filmstjärnehöjder - Photoshop kan verkligen göra skillnad. Synd dock att man blåst upp bilden så man såg sminket i varje por.
Jenny och Niklas Strömstedt stod framför mig under SDs framträdande och Jenny hade ett par fantastiskt vackra höga pumps på sig i brunt och beige. För en skofanatiker som jag var de i klassen att dö för , men jag bara glodde lite diskret.
Så där nu har jag varit positiv som bara den så nu presenterar jag uschlistan.
Någon trodde sig veta att MAX brukade dela ut hamburgare efter partiledartalet men det var nog feluppfattat eller också gjordes det på annan plats än den jag trodde.
Jag hittade inte en endaste Karlstadsmoderat i parken men fick en bamsekram av en kille från Kris som troligen tyckte jag behövde en.
SD har tydligen en kampsång som framfördes av en trubadur och omkvädet berättade att SD skulle ta tillbaka Sverige. Tänk jag hade inte en aning om att vi var ockuperade eller invaderade - men man lär sig.
Ordförande för SD-kvinnorna (namnet uppfattade jag inte och iddes inte heller leta reda på) inledde kvällen med att berätta att det var så synd att folk hatade dem så mycket så att de inte en gång fick chansen att framföra sitt budskap innan hatet slog emot dem. Jag talar bara för mig själv när jag säger att jag aldrig hatat dem men jag tycker deras människosyn och omvärldsanalys gör mig vettskrämd. Budskapet som denna kvinna hade var en liten konstig röra där hon pratade om hur kvotering för att få in kvinnor i styrelser var av ondo. I nästa stund pratade hon om att våldtäktsmän skulle förvisas ur riket på livstid till dit de kom ifrån. Min stilla undran är importerar vi våldtäktsmän - finns det inga inhemska sådana?
Jimmie Åkesson skall ha arbetat med sin retorik enlig olika kanaler, synd att det inte har hjälpt ett dugg. Årets tal var faktiskt sämre än det han höll när han debuterade i Almedalen. Jag tror inte man kommer särskilt långt i ett övergripande lagbygge om man sågar de presumtiva alliansmedlemmarna som man kan få i framtiden. Precis det gjorde han då han beskyllde dem för feghet,flathet och dåligt maktutövande. När det var avklarat startade han något som jag vill döpa till pyttipannaretorik. Pyttipanna görs ofta efter en kylskåpsrensning där man luktar och okulärbesiktar rester från tidigare måltider. Det som luktar eller har antagit en mystisk färg skär man rent och kryddar innan man steker upp det ånyo. Jimmie han staplade bra saker som han ansåg partiet gjort genom att rycka dessa ur sitt sammanhang. De presenterades sedan som sådant man påverkat och haft framgång med. Ingen analys på vad och hur man påverkat serverades och jag kände närmast ett förakt från Åkessons sida mot oss ickemedlemmar som stod där och hörde på.
Att känna den hånfulla attityden bäras fram av ordförandes gnälliga röst(tips från coachen - gå till en röstpedagog) fick mig att reagera med ilska. Barnsligt är det helt visst och SD har rätt att i en demokrati få ha sina åsikter även om inte jag delar dem med det partiet. Jag gick hem till mitt boende genom ett vackert Visby för att skriva bort min frustation.
Nu sitter jag med en morotsgnällig mage, jag är hungrig och har skrivit min första Almedalsblogg vid sextio år fyllda. Bra eller dåligt vet jag inte, men jag njuter av att foga ord till ord för min egen skull. Det är min blogg, mina tankar och det gäller inte livet utan bara hur jag ser på livet här,nu och genom mina glasögon.
Den tekniska idioten som bor i mitt skal skulle vilja ge Åkesson och hans gäng en önskelåt - det är jag som önskar utan inblandning från någon. Det är en grupp underbara svenskar som sjunger vackert och med inlevelse om vårt land. Kents sång SVERIGE framförd av Glada Hudik hoppas jag går att länka. SDs betyg från mig blir IG på såväl framförande och innehåll och det är jag inte särskilt ledsen för.
http://www.youtube.com/watch?v=Nr3AORdAI0E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar